Vem är det som sviker?

Bland all information som surrar på nätet dyker det med jämna mellanrum upp ”kloka ord” som människor delar med sig av. Och ibland är de kloka orden faktiskt kloka; andra gånger känns det som om de säger mer om den som uttalat dem – och vilka missuppfattningar och blockeringar han eller hon vårdar mest ömsint – än om vad som är sant.

En gång såg jag det här ”kloka ordet”: Nu för tiden blir jag aldrig förvånad när folk sviker mig. Jag avskyr bara att jag överhuvudtaget försätter mig i en situation där jag riskerar att bli sviken. Hur låter det, tycker du? Klokt? Tryggt? Ensamt? Defensivt?

För mig låter det där citatet som om det uttalats av en ganska ung person som fortfarande tror att det är coolt att vara hård, klara sig själv och inte behöva andra människor. (Om jag inte var säker på motsatsen hade det kunnat vara jag som myntade det – i femtonårsåldern.) För om det ens var möjligt, vad skulle det egentligen innebära att sluta försätta sig i situationer där man riskerar att bli sviken? Skulle vi kräva våra nära och kära på garantier? Skulle vi, som karaktären Sheldon Cooper i tv-serien Big Bang Theory, tvinga dem att underteckna avtal om vad vår vänskap ska innebära? Och även om vi gjorde det – skulle det hjälpa? Skulle det garantera att vi aldrig blev svikna?

I samma stund som vi sätter upp murar för att aldrig bli svikna av andra människor sviker vi oss själva. Det är som att stänga in ett litet barn i källaren för att hon aldrig ska behöva bli blöt av regn, för att hon aldrig ska ramla av cykeln och slå sig, för att hon inte ska riskera att bli mobbad av andra barn. När vi gör så berövar vi oss själva möjligheten att växa, att älska, att utvecklas och lära oss nya saker – ja, att leva, faktiskt, för det innebär väl alla de sakerna? Må det aldrig finnas skäl att skriva på min gravsten: ”Hon slapp åtminstone bli sviken”. Vilket sorgligt liv det låter som.

Jag vill passa på och önska alla en härlig, härlig påsk! Nästa vecka ska vi iväg och hålla två kurser efter varandra – Levande kraft steg I och steg III.
Energy, truth & stillness, here we come! ♥

One response to “Vem är det som sviker?

  1. Kan bara hålla med. Såg ett citat från en mamma i tidningen idag. Tydligen hade de hittat ett par kapslar med ett farligt råttgift i ett skåp under en diskbänk på den förskola där hennes barn vistades på dagarna. Mamman sa (enligt citatet i alla fall): ”Det här var det värsta som kunde hända.” Vadå det värsta? Att de hittade kapslarna innan någon fick i sig giftet? Jag kan i alla fall tänka mig en hel massa andra grejer som skulle kännas värre… Och jag har till och med själv ett barn, nu för tiden 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Publicerad av Cicci Lyckow Bäckman