Utmattning, sjukdom och stress

Ibland får jag meddelanden från människor som ber om råd, och ibland handlar det om ganska tunga situationer med fysisk sjukdom/problematik, emotionellt svåra upplevelser, utmattning med olika symtom från den, psykologiska utmaningar i form av ångest eller depression och inte sällan en ganska tuff ekonomisk situation. Och så kommer frågan: Vad kan jag göra för att må bättre?

Den frågan är ju enormt svår att svara på. En del av mig skulle vilja erbjuda er allihop gratishjälp, med hämtning vid porten och en perfekt anpassning efter vad var och en kan ta till sig och använda. Men så fungerar det ju inte riktigt. Många av er har jag dock svarat, och nu kom tanken att skriva ett blogginlägg om ämnet, eftersom mycket blir återkommande punkter.

Något som blir extra utmanande när hela livet tycks ge sig på en från både höger och vänster är ju att det brukar handla om så många olika saker. Fysiska hälsoproblem, personliga förluster, oroande saker, och så fysiska och psykiska problem som i sin tur är en följd av någon av de föregående sakerna. Det här gör ju att det är svårt att ge råd och veta vad som fungerar, men det finns några saker som nästan alltid kan bidra till ökat välbefinnande.

Närvaro i kroppen

Ta dig tid att bara vara närvarande i kroppen. Det kan ju vara en utmaning, särskilt om man har ont och/eller kanske inte uppfattar kroppen som sin bästa kompis – men sådan närvaro är en väldigt direkt motverkare av ångest, stress och depression. Det här kan handla om allt från att göra klassiska avslappningsövningar till att sitta i meditation – men då inte ”meditation” som att göra visualiseringar, fokusera på något särskilt eller på annat sätt skapa någonting, utan verkligen bara vara med det som är precis just nu.

I början är det lätt att tro att ”vara med det som är just nu” betyder ”tänka på allt som man tänker om det som är just nu” – men det är inte riktigt samma sak. Jag är sjuk och kommer aldrig att kunna X är inte att vara med det som är just nu. Det värker i ryggen, eller jag känner ett tryck över bröstkorgen kanske är vad det egentligen handlar om, när man skalar bort de mentala tolkningarna och den ”story” vi gärna lägger på det vi upplever. För dig som tycker att det är lättare att göra detta med någon form av guidning finns flera olika sådana bland de nedladdningsbara filerna i webbshoppen.

Medvetenhet om tankemönster

En annan sak som man kan göra är att även utanför specifika övningar bli medveten om hur ofta man inte lever i nuet, utan sin mentala berättelse om nuet och alla de tolkningar och slutsatser (som ofta handlar om antingen det förflutna eller framtiden) som intellektet erbjuder. På det viset är det lätt att ”förgifta” sig och göra vilket tillstånd (och vilken kroppskemi) som helst värre än det är.

Det här betyder inte främst att man ska ”byta ut negativa tankar mot positiva”. Det handlar mer om att börja se hur mycket av ens upplevelse som egentligen utgår från tankar om verkligheten, snarare än själva verkligheten. För dig som känner att det finns mycket att hämta här kan jag varmt rekommendera Byron Katies The Work, som man kan hitta många klipp om på Youtube. (Där kan du också söka på specifika områden som The Work på kroppenThe Work på stress, och så vidare.)

Kontakt med hjärtat

Kontakten med hjärtat innefattar två delar, som båda ofta kommer i skymundan när vi känner oss svaga, trötta eller stressade under längre tidsperioder. Den ena delen handlar om sorg. Antingen det handlar om förlusten av delar av oss själva – förmågor vi haft, förutsättningar, möjligheter som fått förlorade – eller om förlusten av någon eller något utanför oss själva – till exempel närstående som blivit sjuka eller dött – känns det ofta lite kontraintuitivt att ge plats för sorgen. Det kanske känns som att ge upp, att sluta hoppas på att någonting ska bli bättre. Men sorgen över något som vi redan förlorat finns ju redan. Vi skapar ingen förlust genom att ge plats för den. Snarare har vi chansen att få tillbaka den energi som hittills varit bunden i att hålla sorgen på avstånd. Att vi sörjer något som redan hänt säger ju ingenting om vad som kan hända härifrån och framåt. Tvärtom ökar vi chansen att något och nytt kan blomstra när vi är villiga att släppa taget om det som ändå redan är borta.

Och till sist: Se om du kan tycka om dig själv mer än du tycker synd om dig själv. Det här är den andra delen av hjärtats bidrag till ekvationen: kärleken till dig själv, som även den kan ha kommit i skymundan bakom ett slags sympati för din egen situation. Det behöver inte handla om självömkan, men om vi, för närvarande eller kroniskt, har vad vi uppfattar som dåliga förutsättningar för att leva ett behagligt liv kan det ju tyckas både rimligt och begripligt om vi känner oss arga eller ledsna över det. Och det är helt okej – jag har ju till och med aktivt uppmuntrat dig att släppa fram eventuell undanstoppad sorg.

Men om vi då får uppmaningen att hitta kärleken till oss själva kan det leda till att ”kärleken” vi letar fram blir en kärleksfull förståelse för vår egen situation. Det är naturligtvis jätteskönt om det finns en sådan förståelse – acceptans av situationen, överseende med eventuella begränsningar, och så vidare. Allt det är helt okej och ingenting vi behöver sluta med. Men något som kan göra gott, och stor skillnad, är om jag också kan hitta kärleken till mig själv helt oberoende av mina olika fysiska och mentala tillstånd. Inte att ”älska mig själv trots en brist, ett tillkortakommande eller en orättvisa” eller kanske rentav ”älska mig själv extra mycket på grund av …” – utan att älska mig själv, punkt. Tycka om det jag tycker om hos mig själv, njuta av det jag njuter av hos mig själv och möta mig själv som en fullvärdig, levande varelse. Den kärleken är alltid läkande.

Jag konstaterar fascinerat att jag även i det här sammanhanget kommer tillbaka till de tre grundläggande intellligenscentren magen, hjärtat och huvudet. Och naturligtvis finns möjligheten till den fjärde fakulteten även här: stillheten; ”medvetenheten om medvetenheten” och den inre tystnaden. Meditation och närvaro i precis vilken stund som helst kan alltid skänka mer djup åt de andra områdena.

Alla de här tre sakerna ovan är ganska utmanande, och ingenting man får kläm på över en eftermiddag. Men alla kan också, när man faktiskt förmår ge dem lite tid, bidra till att kropp och sinne får en paus från den onda cirkel av stress som så väldigt ofta – och väldigt begripligt – blir resultatet när livet lastar på oss lite väl många utmaningar samtidigt.

Kanske vill du som själv brottas med den här typen av problem – eller du som inte brottas fullt lika mycket längre – dela med dig av hur det är och har varit för dig. Välkommen att bjuda på dina erfarenheter!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Publicerad av Cicci Lyckow Bäckman