Turbulenta tider

Så var det över, det magiska datumet då världen så som vi känner den skulle komma till en ände. Eller ja, är det det egentligen? Över? Det beror ju på vem man frågar. De traditionella tolkarna av Mayakalendern anser att den slutar på vintersolståndet, den 21 december, år 2012. Mayaforskaren Carl-Johan Callemans beräkningar säger i stället att den slutade den 28 oktober 2011, alltså fredagen för drygt en vecka sedan. Själv tycker jag inte att det spelar så stor roll på vilket sätt deras utsagor skiljer sig åt. Det som intresserar mig är på vilka sätt de liknar varandra och – framförallt på vilka sätt jag själv kan se förändringen i mitt eget och andras liv.

Återigen tycker jag att det intressanta är: hur ser det ut för dig, i ditt liv? Vad kan jag iaktta för turbulens i min egen tillvaro? Vad är det för aspekter av min välbekanta värld som håller på eller kommer att vändas uppochner? Hur ser mitt eget ”tredje världskrig” ut?

Jag menar inte att vi ska sätta på oss skygglappar och blunda för det som pågår ute i världen. Men jag tror att vi missar målet om vi låter vår medvetenhet om politiska skeenden och övergripande vibrationsfrekvenser ta vår uppmärksamhet i anspråk så till den grad att vi missar att se korruptionen i våra egna inre regimer och våra personliga, kort- eller långvariga ”frekvensfall” i form av reaktivitet, negativitet eller ”dålig dagsform”. För mig känns det som om det medvetandeskifte som förefaller pågå på jorden just nu – oavsett om det redan anses ha ägt rum eller om det kommer nästa år, och oavsett vilka praktiska former det tar sig – måste ske inifrån och ut.

I min värld finns det just nu tre inslag som riktar sig till just det medvetandeskiftet och den inre utveckling som vi alla står inför.

Det första inslaget är Enneagrammet, som beskriver nio olika typer. Till en början använder vi förtjust enneagrammet till att typa oss själva och andra. Det är intressant och potentiellt utvecklande – men verkligt utvecklande blir det först när vi inser att enneagrammet är ett verktyg för inre utveckling, inte bara ett system för att kategorisera folk. Hur uttrycks min typ i min vardag, och var snubblar jag över dess strategier? Hur relaterar jag till de andra typerna – inom mig själv och i min omgivning? Och framförallt, hur ser det ut bortom personligheten? När vi förstår vilken den essentiella kärnan inom varje typ är blir det så mycket tydligare ”varifrån personen kommer” (och varför man inte kan ”byta typ” som en del människor hävdar att de har gjort). Vill du delta på en givande, avslöjande och insiktsskapande dag om enneagrammet kan du göra det i Västsverige (övernattning erbjuds till självkostnadspris) den 26 november. (Gå till evenemanget Upptäck din personlighetstyp!)

Det andra inslaget är den nya bok jag skriver på, som handlar om att verklig och varaktig utveckling alltid innebär att närma sig egot med kärlek, inte att krossa det eller lämna det bakom sig.

Det tredje inslaget är utbildningen Egobitar, som jag och Per erbjuder för första gången nästa år (september 2012–maj 2013). Den vänder sig till dig som jobbar eller vill jobba med människor (till exempel som coach, tränare, lärare, terapeut eller inom HR, kyrkan eller vården). Utbildningen, som sträcker sig över ett läsår, tar upp aspekter av den inre utvecklingen som kan göra all skillnad för hur du möter andra. Här hittar du också Egobloggen, med kortare blogginlägg om egot!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Publicerad av Cicci Lyckow Bäckman