Så här påverkas centren av inre utveckling

Förra tisdagen pratade och skrev jag om våra tre intelligenscenter – magen, hjärtat och huvudet – och hur de ser ut i balans respektive obalans. Jag nämnde också kort hur vår ökade respektive minskade närvaro och psykologiska mognad påverkar hur centren kommer till uttryck, och här ska jag utveckla det lite.

(Se det här inlägget på Youtube!)

Man kan förenklat säga att människan har tre nivåer eller ”nivåskikt” av balans – balanserad, genomsnittlig och obalanserad. Inom de här nivåerna finns förstås en glidande skala av många olika steg, men för våra syften här duger den här indelningen. En av grundförutsättningarna är också att egot och personligheten tenderar att ”ta över” eller favorisera ett av centren och identifiera sig med det. 

I balans

Man kan se detta redan på de balanserade nivåerna. Här uttrycks identifikationen och favoriseringen till stor del i form av centrets balanserade aspekter. Om min personlighet identifierar sig starkt med hjärtcentret och hjärtats intelligens, till exempel, har jag kontakt med mina känslor, är medveten om mina värderingar och är förmodligen mån om mina relationer – och jag är ”bra på” de här sakerna. Beroende på hur helgjuten min inre balans är kommer det förmodligen med lite mindre balanserade aspekter också då och då, till exempel en överdriven iver att framstå i god dager eller en förtjusning i positiv uppmärksamhet, men så länge jag är kvar i det balanserade spannet är jag ganska medveten om det när det sker, och jag är fortfarande en relativt sett mogen och balanserad individ.

På de genomsnittliga nivåerna

När jag befinner mig på den mer genomsnittliga utvecklingsnivån får egot ett lite starkare grepp om mig, och en av två saker händer. Den ena möjligheten är att personligheten ”värvar” ännu ett center för sin sak. Om min identifikation är med magcentret och den instinktiva intelligensen ligger mycket av min identitet i att göra, och kanske i att vilja (eller kontrollera) saker. Då kan jag på de genomsnittliga nivåerna börja engagera antingen hjärtat (så att görandet får mer patos och emotionella övertoner) eller huvudet (så att jag planerar och utvecklar strategier för mitt görande), och de två centren trasslar ihop sig lite. Om jag i det här läget söker upp en terapeut eller coach kan han eller hon hjälpa mig genom att påminna mig om och försätta mig i kontakt med det tredje centret, det som egot ännu inte dragit in i sin kampanj.

Den andra möjligheten är att egot drar en tydligare gräns omkring det aktuella centret och de övriga två, så att de isoleras från varandra. Om egots identifikation är med hjärtcentret hjälper det mig att ha kontakt med mina känslor, men när den här skiljeväggen upprättas kanske jag inte kan ha kontakt med dem samtidigt som jag också använder de två övriga centren (dvs tänker och verkställer saker). Så jag får ett ”känsloläge” och ett ”funktionellt läge”. Ett annat exempel är om identifikationen är med magen och den avskiljs från de övriga två centren. Då får jag ett läge där jag är kontakt med kroppen och gör saker, och ett annat läge där jag tänker, känner och kanske dagdrömmer men inte får särskilt mycket gjort. Och så vidare.

I obalans

I obalans fortsätter utvecklingen vidare åt samma håll. Det innebär att om personligheten har trasslat ihop två center trasslas nu även det tredje in och blandas ihop på ett sätt som inte är särskilt sunt. Om jag i stället isolerat mitt ”första center” blir skiljeväggen ännu mer markerad, så att det blir ännu svårare för mig att vara medveten om mina känslor samtidigt som jag är produktiv (i det första exemplet) eller att kombinera yttre aktivitet med inre (i andra exemplet).

Lång- eller kortsiktig balans

Jag sa ju att ökad psykologisk balans inte nödvändigtvis gör att centrens inbördes balans blir större, även om det gör att uttrycket av ett visst center blir mer balanserat. Jag ska förtydliga det lite 🙂 Vi kan tänka oss den där utvecklingsskalan, eller den personliga mognaden, som en bräda med ett antal hål i. Ju högre upp hålet sitter, desto större psykologisk mognad representerar det, och vars och ens mognadsnivå visas av en pinne som sitter i ett av hålen. Den nivån påverkas inte av ifall vi har en bra dag (eller vecka); att flytta pinnen till ett annat hål kräver verklig utveckling (jfr blogginlägget Förändring eller utveckling?). Men det sitter också ett gummiband i den där pinnen, och i det kan vi studsa lite uppåt och neråt i nivåerna, mer kortsiktigt.

Du håller förmodligen med om att vi inte känner oss lika kärleksfulla, balanserade, integrerade och välanpassade alla dagar 😉 . Ibland känns det som om allt flyter, och vi är mer expansiva, generösa och behagliga än vissa andra dagar. Det betyder ju inte att vi nödvändigtvis blivit mer utvecklade för det, men vi är förmodligen trevligare att umgås med, och vi uppvisar sannolikt också fler av de positiva och balanserade aspekterna av det center i för närvarande använder. Men när vi studsar i gummisnodden påverkar det inte hur mycket vi använder respektive center.

När vi flyttar pinnen – dvs när vi arbetar med oss själva (mer eller mindre medvetet och avsiktligt) – får vi däremot efter hand bättre kontakt med de aspekter och center som vi kanske inte gett så stor uppmärksamhet tidigare. Om hjärtat varit avstängt blir det naturligt mer engagerat när jag utvecklas som människa (och så vidare, för alla center). Och det fungerar också i viss mån ”baklänges”, så genom att ge plats för och börja uttrycka och använda mer av ett ”bortglömt” center bidrar jag till min utvecklingsprocess! 

(Och jag ska komma till ett grundligare utforskande av respektive center. Jag lovar 😉 Dessutom kommer jag att göra en onlinekurs om centren, som kommer till hösten!)

4 responses to “Så här påverkas centren av inre utveckling

  1. Detta är ett helt nytt område för mig men som låter spännande! Jag tror att jag kommer kika in oftare för att lära mig mer 🙂

  2. Jättespännande! Jobbar mycket med både mitt och kunders mindset, mod och att tycka om sig … Kul få ny ”vinkel” på det

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Publicerad av Cicci Lyckow Bäckman