Jag och Per, min älskade medresenär i livet, har utforskat åtskilliga vägar, metoder, verktyg och principer under många år – ätit annorlunda, tänkt annorlunda, provat terapier, gått på kurser, använt verktyg på och med varandra och testat örter, functional foods och homeopatmedel. Givetvis har inte allt vi gjort syftat till att åtgärda samma sak, men ibland har vi blivit överraskade av vad respektive åtgärd har fått för effekt. Man lägger om kosten för att hjälpa magen, och humöret förändras. Man går i terapi för att förändra humöret, och magen blir gladare. Och så vidare, i ett ständigt växande mönster där allting står i förbindelse med allting annat. Spännande!
Ibland är det någon som frågar: Men vad är det bästa du har gjort? Om du bara fick välja en enda sak, en diet, örtmedicin, terapimetod, meditationsteknik … vad skulle du välja?
Först, låt mig säga att det är tur att livet inte ger en några sådana restriktioner, eftersom så många saker fungerar som bäst i kombination med varandra. Men ändå, om jag skulle bli tvungen att välja skulle det nog bli Byron Katies The Work. Det börjar som en mental tankemodell, en kognitiv egenterapi där man undersöker sina tankar, men det slutar som meditation, inre frid och en väg till verklig frihet.
Med det sagt fanns det ju till en början en del av mig som inte alls var intresserad av den sortens frihet. Det är den del vi brukar kalla för Egot, och den var inte särskilt trakterad av utsikten att ”take everyone else off the hook” och bara forska i vad jag behövde göra/ändra/försonas med. Det var ju Omvärlden som behövde förändras för att jag skulle bli nöjd och glad, resonerade Egot, inte jag.
Så i början tog det emot ibland, men det ändrade sig efterhand. (Man kan göra The Work på egot också, och det kan bli väldigt roligt). Worket åt sig snart in i ryggmärgen, och jag märkte att en stor del av det som brukade irritera mig inte gjorde det längre. Att jag kan uppskatta gråväder och småregn för vad det vädret har att erbjuda. Jag kanske fortfarande skulle välja strålande sol (för det mesta i alla fall) om vädergudarna frågade mig, men eftersom de inte gör det i alla fall är det mycket, mycket lättare för mig att se det positiva med alla sorts väder (eller jobb, eller människor, eller situationer) än det var förr. Och det har jag nog Byron Katie att tacka för.
Det härligaste av allt är att The Work inte är någon strategi som jag måste komma ihåg att tillämpa. Det är inte ens så att frågorna ”ställer sig själva”, även om det händer ibland. Oftast märker jag bara att någonting som tidigare varit stressande inte är det längre, och där det en gång fanns stress och irritation finns det avslappning och glädje i stället! Jag hittar Tolerans, Tillit och Förståelse i de skåp där jag fortfarande förväntar mig att hitta Fördömanden och Förakt.
Om jag verkligen känner behovet kan jag fortfarande skrapa fram negativa förhållningssätt, och ibland kan de rentav kännas underhållande att vältra sig i när man är i gott sällskap – men idag kan jag välja att göra det, och, ännu viktigare, jag kan välja att låta bli när jag märker att det faktiskt kostar mer än det smakar.
Idag håller jag kurser för individer som vill växa som människor och utvecklas inifrån – personer som vill upptäcka sin inre kraft och livsglädje, hitta större frihet och göra livet till det stora äventyr det är avsett att vara. Jag ger också sessioner i Stockholmsområdet för den som inte vill åka på kurs, eller – inte sällan – för kursdeltagare som vill underhålla och forska vidare mellan kurserna.
Du som gör The Work men kör fast ibland och vill ha input utifrån – skicka mig ett mail! Och om du är nyfiken på The Work och andra skräddarsydda vägar till inre utveckling är du också välkommen att höra av dig. Du når mig på via kontaktlänken på hemsidan levandekraft.se (och där kan du förstås också läsa om vad jag gör) eller på tfn 0708-606 104!
Kanske syns vi i vinter? ♥
Lämna ett svar