Det vi dras till hos andra

En sak som den inre kritikern kan hämta inspiration från är paradoxalt nog vår beundran av andra. Du vet, den där kollegan som är så välklädd, muskulös, snabbtänkt eller socialt kompetent – tittar du på honom eller henne med beundran i blicken och suckar avundsjukt (om än kanske inte missunnsamt)? Får era möten alltid dig att känna dig mindre värd, eller bara nästan lika bra? Hittar den inre kritikern nya saker att kritisera hos dig när du mentalt ställer er bredvid varandra och ser hur otillräcklig du är i jämförelse? Eller känner du dig faktiskt inspirerad av personen? Vaknar någonting inom dig som känner igen sig och kommer ihåg ett sätt att vara? Det finns faktiskt två sätt för oss att beundra andra människor. Ett sätt är inspirerande och bygger upp oss, och det andra sättet ger näring åt den inre kritikern.

Om du beundrar någon och känner att du gillar att vara med personen, att någonting hos honom eller henne väcker ett gensvar i dig, att någonting inom dig liksom känner igen sig – då är det en kreativ, närande form av beundran. Den inspirerar dig att utveckla mer av den aspekt som den andra personen visar upp eller påminner dig om. Det kanske är drag som du själv haft mer av tidigare i livet men tappat kontakten med på sistone. Eller det kanske är drag som du aldrig riktigt utvecklat för att du inte trott att det ”var du”. Vilket som än är fallet blir resultatet när du träffar eller ser personen att du känner dig upplyft, gladare, ”mer”.

Det intressanta är förstås – förutom att maximera mängden ”närande beundran” och minimera mängden ”självkritisk beundran” – att reflektera över vad skillnaden är. Varför gör den ena personen att du känner dig lite subtilt andfådd, otillräcklig och stressad, trots att det är en person du känner att du beundrar? Förmodligen inser du ganska snart att när det är negativa jämförelser och värderingar inblandade känner du dig mer stressad, och när du snarare känner dig inspirerad av personen värderar du inte. Men vad är det som får dig att jämföra, och vad är det som får dig att låta bli?

Gör ett experiment: när du märker att du beundrar någon som väcker mindervärdeskänslor och får dig att känna dig otillräcklig i jämförelse, skriv ner vilka egenskaper det är du beundrar/inte anser att du själv har. Sedan kan du antingen bara låta listan ligga och titta på den någon vecka senare och undersöka hur det känns då, utan direkt koppling till personen du såg egenskaperna hos. Eller också kan du förstås undersöka vad som är sant? Saknar du faktiskt de här egenskaperna? Uttrycker du dem, men på ett annat sätt? Skulle du vilja uttrycka dem mer? Hur skulle det kunna se ut?

Ett av våra allra bästa verktyg i arbetet med den inre kritikern – liksom, faktiskt, i allt inre arbete – är att bli nyfiken. Kritikern är kategorisk, generaliserande och inte sällan ganska svepande (men ändå tvärsäker) i sina uttalanden. Genom att inta en nyfiken attityd snarare än en defensiv kan vi undersöka vad som ligger bakom mönstren och börja lämna dem bakom oss.