Det där med självkänsla (del 1)

”Trots allt jobb vi lagt ner på att stärka självkänslan under de senaste årtiondena”, skriver Elaine Aron, i sin senaste bok The Undervalued Self, ”har vi fortfarande tendensen att nedvärdera oss själva, och det fortsätter att skapa problem för oss.”

Är det så för dig? Har du provat metod efter metod, knep efter knep, teknik efter teknik, utan att det egentligen känns som om du kommer närmare den där gäckande, lockande självkänslan som du letat så länge efter? Då finns det två saker som du kanske skulle ha nytta av ett reflektera över. Det gäller å ena sidan vad självkänsla egentligen är och å andra sidan varför knepen och metoderna och teknikerna inte verkar fungera. I det här blogginlägget skriver jag om den första frågan, vad självkänsla egentligen är – eller snarare, varför den frågan och de svar vi eventuellt tror oss ha hittat kan bli ett hinder snarare än en hjälp.

Så, vad är ”självkänsla” – egentligen? Om du har läst böcker om inre utveckling är det troligt att flera av dem har försökt definiera, förklara eller skriva dig på näsan vad det är. Men det är ingen språklektion det handlar om, och vad självkänsla är enligt ordboken spelar mindre roll för din inre upplevelse än vad du upplever att det är – eller, snarare, vad du upplever att du saknar.

Genom att använda begreppet ”otillräcklig självkänsla” som en låda där vi kastar ner allt som vi inte gör, kan eller, vågar eller upplever gör vi oss själva en björntjänst. ”Om jag bara hade bättre självkänsla skulle jag byta jobb/ringa upp en viss person/resa/utbilda mig (och så vidare, listan kan göras hur lång som helst).” Men nu har jag ju inte ”bättre självkänsla” riktigt än (hur skulle jag kunna ha det – den är ju precis som den är i den här stunden), så jag skjuter upp livet i väntan på att jag först ska åtgärda den proppen i systemet.

Men vad skulle hända om du ringde upp personen, trots att du var rädd för hur det skulle kännas, vad han/hon skulle tycka eller hur slutresultatet skulle bli? Vad skulle hända om du faktiskt bara ansökte till utbildningen? Personen kanske skulle tycka att du var konstig. Du kanske inte skulle komma in på utbildningen. Men är det de här resultaten du tror skulle bli bättre om du hade bättre självkänsla, eller det bara det att det inte skulle göra dig lika mycket om det inte gick som du ville?

Vi tror så ofta att vi måste jobba med oss själva för att kunna åstadkomma en praktisk förändring, men tänk om den rakaste vägen är att faktiskt göra själva förändringen, i praktiken? Tänk om det är det som är det inre arbetet (eller åtminstone första steget i det)? Det här skrev jag om i boken Din personliga energi, och jag kallade det att ”förändra baklänges”. I stället för att tänka att jag ska köpa snygga kläder eller träna regelbundet när jag blivit smal och snygg kan jag förändra baklänges: köpa de fina kläderna nu, träna nu, och på så sätt ta direktbussen till det resultat jag ville ha (och som jag inbillar mig är vad jag behöver ha först, för att få motivation till att göra förändringen.) Självkänsla fungerar, i många avseenden, likadant.

Och här fortsätter utforskandet. Ibland kanske du, när du reflekterar över saken, inser att du faktiskt inte vill bli mikrobiolog (eller vad det nu var för utbildning du funderade på att söka till). Du inser att det var en falsk dröm (ett fenomen som jag också skriver om i den ovannämnda boken), och att den faktisk bara har blivit en bromskloss i ditt liv. Så vad är det den där ökade självkänslan ska ge dig, om det nu inte var modet att söka till en utbildning? Fortsätt utforska. 

När du blir mer klar över vad det är du upplever dig sakna i livet, när du inte längre sveper in det du saknar i vaga begrepp som ”självkänsla” utan tittar på vad du faktiskt vill känna, ha, våga och uppleva, kan du börja tillåta mer av det du saknat i ditt liv. Och om du från början varit benägen att kalla det du saknar för just ”självkänsla” är säkert vissa aspekter av det inre upplevelser: optimism inför sådant du ska göra, en förväntan om att saker och ting ska gå bra, mer glädje i vardagen, en känsla av hopp eller andra inre klimat. I nästa blogginlägg skriver jag om sådana saker och om varför många av de metoder som finns för ”ökad självkänsla” inte fungerar i längden.

Till dess, ha så kul med utforskandet? Vad vill du faktiskt uppleva i vardagen, rent konkret?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Publicerad av Cicci Lyckow Bäckman