Dåligt samvete?

En fackbookvän och tidigare kursdeltagare hade en dag skrivit att hon tänkte införa en ”Dåligt samvete-fri dag”, det vill säga en dag då hon skulle lägga åt sidan alla krav, måsten och annat som ger upphov till just dåligt samvete. Det känns ju som en kreativ idé – men varför stanna där? När vi infört vår dag då vi är fria från dåligt samvete kanske det efter ett tag blir dags att införa en till, och en till. Så småningom kanske det blir dags att börja ha dåligt samvete-frihet som standard och i stället införa en särskild dag för dåligt samvete. Spara allt dåligt samvete till ett senare datum, och, när dagen kommer, riktigt vältra sig i det. När vi kommit så långt kommer vi antagligen att börja fundera över vad den dagen egentligen ska vara bra för, och så avskaffar vi den strax. Voilà, ett liv helt fritt från dåligt samvete!

I en bok om hälsa som jag översatte tipsade författaren läsare som ville sluta med kaffe men tyckte att det var svårt om ett knep. Börja med att blanda en liten del koffeinfritt kaffe när du dricker ditt kaffe. Sedan ökar du efterhand andelen koffeinfritt, tills du dricker 100 % koffeinfritt kaffe. När du gjort det en tid kommer du att börja undra varför du egentligen dricker kaffe överhuvudtaget. Det här är en liknande tankegång, där man på ett mycket mjukt sätt lurar systemet att förändras. Även när det gäller kaffet handlar det ju om att ”utforska en annan möjlighet”, om än på ett helt annat område.

När det handlar om logiska resonemang och inte kemiska beroenden tror vi ibland att det går att göra hela resonemanget i huvudet och faktiskt implementera ”slutresultatet” direkt (det vill säga, sluta ha dåligt samvete över en natt eftersom vi ser att det inte behövs). Väldigt sällan fungerar det dock på det sättet när det handlar om just inre skeenden; vanebeteenden och delvis omedvetna mönster som surrar på inom oss. I sådana situationer kan det faktiskt vara meningsfullt att göra förändringen stegvis. Om vi börjar med en dag i månaden, en dag i veckan eller ens bara en timme då vi vänligt men bestämt ber allt dåligt samvete återkomma när timmen eller dagen är slut är det förmodligen lättare för oss. Det är ju trots allt bara ett experiment och skapar ingen större turbulens i den inre strukturen. Och det är just det som är tricket. Men det fina i kråksången är att det är just genom experiment och upplevelser (snarare än resonemang och teorier) som vi skapar verklig förändring.

Det är vanligt att vi medvetet eller omedvetet rättfärdigar och nödvändigförklarar vårt dåliga samvete, precis som vi gör med oro. Det är som om vi trodde att det dåliga samvetet var en valuta som vi kunde använda att förhandlar med: ”Ja, jag hinner inte umgås med min vän så mycket som jag tycker att jag borde just nu, men jag har åtminstone dåligt samvete för det.” Problemet är ju att vännen inte blir gladare för det, och det finns nog ingen högre makt som tycker att det är ett godkänt byte heller. Det här lite skämtsamma förslaget om dagar fria från dåligt samvete innehåller givetvis en användbar kärna, men för att inte förvirra begreppen vill jag ändå, återigen, betona att det inte finns någon effektivare beteendeförändrare än medvetenhet. Du behöver inga ”dagar”, strategier eller särskilda föreskrifter; du behöver bara vara nyfiken på vad som händer inom dig och iaktta det med så stor uppriktighet och närvaro du kan, medan du lever ditt liv.

Vad handlar ditt dåliga samvete om? Hur rättfärdigar du det? Eller tror du bara att det inte går att göra något åt det? Titta efter en gång till … ♥

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Publicerad av Cicci Lyckow Bäckman