121212 – magi, soundcheck eller enkel matte?

Idag är den kommen – sista gången vi får uppleva ett datum och ett klockslag där samma tal upprepas hela tiden: den 12:e dagen i den 12:e månaden det 12:e året – och om vi hänger med och är uppmärksamma kring lunch kanske vi noterar ”klockslaget” 12:12 också. Men har det någon betydelse, annat än vad vi ger det?

För min del är jag något av en siffernörd, och jag är oerhört förtjust i matematik trots att jag aldrig studerat det på någon högre nivå. (Det är väl också en av anledningarna till att de mer avancerade aspekterna av Enneagrammet faller mig så väl i smaken! =)) Symmetrin i alla tolvorna tilltalar mig, helt enkelt. Den är vacker.

Jag tror inte att det här datumet är särskilt magiskt – eller det är kanske fel att säga. Jag tror att magin (eller vad vi nu föredrar att kalla allt det där som vi inte riktigt kan greppa med våra fem sinnen) finns överallt, hela tiden. Men ibland behöver vi människor något att hänga upp vår varseblivning på. ”Manifesterad intuition” talar man om när människor använder pendlar, muskeltestning, tarotkort eller andra fysiska föremål och övningar för att få information som egentligen finns inom oss. Det är ju inte tarotkorten som ”vet”; de är bara papperslappar. Pendeln är bara en klump i ett snöre. Men vi har information inom oss som är så dold av våra tjattrande vardagstankar och all dimma de producerar att vi inte kommer åt den så lätt; vi behöver någonting utanför oss själva att hänvisa till, och de här teknikerna lurar oss att lita på den kunskap som vi annars kanske skulle ifrågasätta.

Jag tror att det är ofrånkomligt att ett datum så symmetriskt och, rent matematiskt, signifikant som det sista ”upprepade” blir en sådan ursäkt för många människor. Vi lever i en tid av skiften och omdaning, och precis som det är lättare för intellektet att börja på nytt en måndag än en onsdag är det tacksamt för oss att hitta ”magiska” datum att hänga upp större förändring på (och det skadar ju inte heller att datumet råkar infalla i samma svep som Mayakalendern upphör).

Jag tror inte att vi kommer att vakna upp i en annan tillvaro vare sig i morgon eller dagen före dagen före dopparedagen, men jag tror att hela vår uppmärksamhet på den förändring som ändå sker ger den chansen att bli mer genomgripande och – framförallt – mer medveten. Hur hoppas eller tror du själv att världen och ditt liv under de närmaste åren kommer att förändras? Hur det än är, må det ske i glädje.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Publicerad av Cicci Lyckow Bäckman